Jag tog mig själv på allvar och hade en riktigt lat men göttig helg!

I fredags kom så JP syskon med respektive och kids. Vi åt tacos och hade det trevligt. Min choklad paj gick hem hos några men inte alla, där ibland mig å JP. Det blev verkligen en tryffelkaka. Och jag är glad att jag vispade grädde till!

Lördagen spenderade jag i soffan med Sex and the City och målade naglarna för glatta livet. På eftermiddagen när John kom hem gick vi en lång runda i skogen med Milton i det häääärliga vädret! Solen stod som spö i backen och det var underbart att få vara ute.

På kvällen gladde vi oss åt att kanal 12 valde att visa HV71’s match. Och vi fick otroligt nog se dem spöa Örebro med 7-1! Och är numera klara för slutspel!!

Mello fick vi ju också kolla på mellan varven, och för Sveriges ekonomi kan vi ju glädjas åt att vi INTE kommer vinna i år igen. Men det kan ju vara klokt!

Söndag rullade jag mot Skåne för att hjälpa mormor translate brev till Amerikat, släkten over there har vaknat till liv och de kommer hit i maj! Så roligt, det är i extas som Amerikaner ofta är, men det är roligt. Jag och mamma fick också sitta i köket och klaga lite. Morfar som suttit tyst och slurpat i sig sitt kaffe ursäktade sig för att köra Filip till Innebandyn och tackade så för underhållningen. Jag fnissade och mamma försökte inleda en boxnings match där på köksgolvet, men lugnade sig!

Jag tror det finns två sorters människor,

De som går i trappan eller de som tar hissen.

De som säger jag älskar dig hela tiden eller de som inte gör det så ofta.

De som säger Lakrits och de som säger lakrissss

De som dricker kaffe och de som dricker te.

De som kan inse sina brister och de som har svårare för det.

De som säger Chex och de som säger Kex.

De som kommer i tid och de som aldrig kommer i tid.

De som säger förlåt för allt och de som aldrig säger förlåt

De som är morgon människor och de som är kvällsmänniskor.

Listan kan gå på i evigheter, Det fina tycker jag är att man kan välja en sida, på Ovanstående hoppar jag från höger till vänster och håller mig inte bara till en sida. Kruxet är att det finns en tredje typ av människa, människan lagom, den ultimata Svensken, den som håller sig i mitten av allt. Den som aldrig tar sida. Och låt mig säga såhär de tycker jag sämre om än de som säger LAAAKRIIITSS.

Klart att jag också håller mig i mitten ibland, ibland är lagom bäst. Men inte alltid. Ibland måste man stå upp, stå emot, välja sida. Det är inte alltid lätt, nästan aldrig. Men man måste. Och jag kan ju bara gå till mig själv, men jag respekterar de personerna mer som vågar ta ställning mer än de som håller sig till landet lagom. Även om personen inte väljer den sidan som jag vill stå på har man ändå gjort ett val. Man står upp för andra och absolut viktigast, för sig själv.

Just det där med att stå upp för någon tycker jag är viktigt, jag försöker göra det så mycket jag kan. Kanske lite väl mycket ibland. Och det känns alltid så bra när man gjort det, även om situationen var jobbig. Jag uppskattar också väldigt när folk står upp för mig, jag kan känna mig ovan gentemot det och blir så himla glad när folk göra det. Extra glad blir jag när det är personer som man inte räknade med skulle göra det, gör det.

Måndag idag, jag assisterar läkaren vid ultraljud av hjärtat. Det är skoj, och så är det bara 4 dagar till Prag! Yippie!!!

I em ska jag klippa mig och hårstråna ska få lite ny färg. Kanske lila? Åhh en sådan där pastellig lila!? Eller? Nä jag får nog förbli mörkhårig, det passar min mörka själv tycker mormor. ;)