This moment

Dag 01 – Presentation av ditt liv
Dag 02 – Min favoritsyssla
Dag 03 – I min handväska
Dag 04 – Min tro
Dag 05 - Mitt bästa skämt
Dag 06 – Min bästa vän
Dag 07 – Ett ögonblick
Dag 08 – Mina föräldrar
Dag 09 – Mina syskon
Dag10 – Det här upprör mig

Idag känns som en dag nr 7. Och det är ju faktiskt söndag och veckans sista dag. So ride on som svullo hade sagt.

Ja det finns ju en rad massa minnen att välja på då jag som 19 år har upplevt en kollosalt massa.
Men det första som kommer upp i skallen hände för inte så länge sedan. Och det är pure lycka som strömmar från botten till toppen på mig när jag tänker på det.
25/6 -2011 Midsommar helgen. Vi var ett glatt gäng som campade i Norje Boke. Och midsommar afton hade redan varit en succé. Jag  sov nog större delen av dagen D och på kvällen var det jag som dyrt och heligt lovade att någon sprit skulle inte korsa mina njurar ikväll!
Det var tills jag kom på att det är ju onödigt att komma hem på två nästan tomma flaskor, och jag töjar inte asa på dem så de åkte ner i ett svep och sen var kvällen igång. Jag hade på mig mina favorit jeans och Stigs gamla tröja, en stor röd stickad en.
Efter ett tag drog vi oss ner mot dansbanan. Där träffade jag Fredrika och Jenny med familj och vi satt alla vi ett bord och hade så trevligt.
Trubaduren spelade och vi var uppe och dansade, både fristående och en del buggande.
Men så helt plötsligt när vi sitter där jag och Malin på varsin sida bordet så spelas tonerna till song numer UNO!
Och han börjar sjunga I hear songs on the radio  They might be fast or they might be slow  But every song they play's got me thinkin' 'bout you
Jag och Malin har givetvis hunnit springa upp i glädjetjut innan han hinner börja sjunga. Och sen ägde vi stället.
Då var jag så himla lycklig.
Men det slutar inte där, när han dragit på de sista strängarna för den låten fortsätter han med " Oh nu ska jag spela en låt från Kenneth & the knutters."
Jag och Malin tittade på varandra och tjöt sen ikör.
Finns det inte nån som kan som en riktig man dricka öl och åka hoj sjunger han, vi skriker. Och hoppa rundor som ena uppstoppade Ekorrar.
Detta är den enda bilden som togs den kvällen vad jag vet Så den får ni titta på och önska att ni vorde där.
Det mina vänner var ett minne jag kommer komma ihåg, läääänge.
Just ögonblicket får bli när jag och Malin upptäcker första låten och sekunden vi ser varandra i ögonen av ren lycka. - Fine grejor!

*TjingTjing*
Kommentarer
Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: