Svart och vitt. Vad bra det är att få saker i svart och vitt ibland. Det kan behövas, även om jag till 110% tror på gråskalan.

Det kan göra mig galen(!!!) när John tex inte kan ge ett rakt besked, när han velar, vrider och vänder på sig. KOM IGEN! Skriker jag då. Där uppskattar jag inte gråskalor alls.  Jag är både för och emot svartvitt. Ibland behöver jag det svart på vitt, printat å klart. Vad är det som gäller. Samtidigt tycker jag verkligen att det inte finns något tråkigare än svart och vitt.

 Jag ser dagligen folk som inreder sina barn rum i svart och vitt. När jag ser det vill jag slänga en spann med färg över alltihopa. Visst det finns inget mer svartvitt än barn. Men samtidigt finns det inget som är mindre svartvitt än just barn. Nu menar jag inte att man måste inreda flickans rum i rosa och pojkens i blått. Verkligen inte. För mig är svart och vitt de perfekta färgerna, du kan blanda till exakt vilken färg som helst till de båda och det ser bra ut! Grunda med vitt och inred sedan med färg, visst ha svarta möbler för att få en helhet om du vill, men ha en färgglad matta, en lampa böcker! Tavlor! I FÄRG!! Man ska bli glad av att gå in i ett barn rum tycker jag. Inte tycka o vad snyggt här var, eller oh vad stiligt och så bra det matchar resten av huset. I ett barn rum ska man tänka, åhh här vill jag stanna och leka, gud så mysigt här var! Osv.  

Idag har jag lärt mig koppla Holter, eller långtids EKG. Jag är verkligen en stjärna! Det klickar så lätt! Eller har jag lysande lärare, en möjlighet jag inte utesluter!