70 Dagar

Tanken var att jag skulle haft det som rubrik i förra inlägget. Det glömde jag givetvis bort!
Klumpen i bröstet över Stefan Liv's död har inte försvunnit och jag har tänkt på det sedan jag fick veta det. Här skrev de det bara som en liten text remsa under nyhetssändningarna. Dock sitter jag på Aftonbaldet och expressen och uppdaterar mig. Jag tycker det är så hemskt. Fru och barn 30 bast och så ska det sluta såhär. Fy vad orättvisst livet är.
Vi har en fin bukett med stora liljor på bordet.
Eftermiddagen har gått bra, lite långsamt bara...
Har ingen skriv lust nu faktiskt.
Blir skype istället =)
*TjingTjing*
Kommentarer
Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: