What if
Det som gör ondast är att det inte finns en själ som förstår mig. Och gör inget för att förstå heller.
Valet är mitt.
Och en liten parantes! Hade jag velat "ge upp" och åka hem så fort det blev lite jobbigt hade inte jag varit här nu. Då hade jag åkt hem någon av de första dagarna då jag såg hur Franzi gjorde allt med flyt, det gjorde jag inte och nu gör jag det minst lika bra. Jag hade kröpit in i Sophies väska när hon satte sig på bussen hem till Tyskland. Jag hade lagt bena på ryggen och sprungit hem när jag satt i en hög på Groveway och skakade av tårar medans poliserna och sjukvårdarna ställde frågor. Det gjorde jag inte, dock är jag livrädd varje gång jag sätter mig i bilen, vilket är dagligen! Men jag gör det! Jag hade simmat hem de helgerna jag spenderat helt ensam och myrorna i brallorna kittlat något så in i. Det gjorde jag inte. Och nu har jag haft några helger då jag umgåts med fin fina vänner. Jag hade grävt med sked för att göra en tunnel jag kunde gå hem genom alla de gånger jag suttit själv och ätit på olika restauranger. De gånger jag strövat runt på Londons gator och hittat och tittar på saker helt själv. Jag hade kunnat hoppa framför en buss alla de gånger jag sett något vänt mig om för att säga det till mitt sällskap men stannat upp och insett att jag inte har något sällskap.
Det har jag inte gjort, nu sitter ni säkert och ler och säger Ja men Hanna that's the spirit! Kör på nu.
Jag ger er fingret, för ni har inte en jävla aning!
*TjingTjing*
Kommentarer
Postat av: Alva
Jag tror jag har en aning... xx
