tidsfördriv i väntans stund..

Jag har efter lite spenderad tid med min nya vän google, där jag sökte på bloggar hittat en lista jag tänker göra. Bloggen tänker jag inte nämna, för hon som skrev den måste vara sjuk i huvudet. Hujeda mig!
Listan ser ut såhär:
Dag 01 – Presentation av ditt liv
Dag 02 – Min favoritsyssla
Dag 03 – I min handväska 
Dag 04 – Min tro 
Dag 05 - Mitt bästa skämt 
Dag 06 – Min bästa vän 
Dag 07 – Ett ögonblick 
Dag 08 – Mina föräldrar 
Dag 09 – Mina syskon 
Dag 10 – Det här upprör mig

Jag kan lova att jag inte kommer göra det i sträck! Men jag kan ju börja med första punkten nu...
Ja ca halv 5 ( tror jag) den 16 Augusti 1992 föddes då moi. Hanna Emmeli Sofie Åkrell. Vet att min far ville att jag skulle heta Matilda, men att det sedan var en Hanna som kom. Och det får jag väl tacka för. Första barnbarnet för min Mormor och Morfar och jag har alltså blivit bortskämd utav bara tusan i snart 19 år. Givetvis har min fantastiska Moster och Morbror också hjälpt till och skämt bort mig med mycket kärlek. favorit uttrycket ( det enda jag vet jag hade då folk ständigt påminner mig om det) var Äh du få göa de! och jag låter det tala för sig själv... Jag lärde mig i tidig ålder också hata sången "när trolmor har lagt sina 11 små troll"
När jag var två år och två månader fick jag en lille bror. Virran mer känd som Lars Mikael Viktor Åkrell. Och sedan dess har vi väl varit i luven på varandra. Även om jag sett ett och annt fint foto på oss. Lite senare flyttade vi till ett hus där vår lilla familj bodde tills årskiftet någon gång på 90 talet då föräldrarna delade på sig. Så det blev att jag och Virran spenderade varannan helg i Sbg, med vår fader. Och det var väl aldrig något vi tyckte var speciellt konstigt.
Sent 90 tal träffade sedan lilla mor, en av männen i mitt liv. Peter. Han kom med choklad och passade oss och skojade med oss. Jag är säker på att chokladen har stor inverkan i att vi tyckte om honom. Han presenterade oss för resten av Björklundarna och vi har trivits från första stund. Grustaget är en stor del av hans ( nu vårt) liv och den platsen betyder fortfarande mycket för mig. Så de vanliga lördags sysslorna som förut bestod av att vakna städa medans mamma dunkade Aerosmith innan man begav sig mot affären för lördags godis, eller om vi hade tur folktandvården i Vånga där mamma då jobbade för lite tandputsning. Byttes till att vi ( mamma, peter jag och Virran) buggade till Celine Dion's I meet an angel on christmas day. Så småningom flyttade vi till Näsum sommaren jag skulle fylla 9. Det firades bröllop för M och P och vi var i fjällen för första gången. Sommaren efter föddes en liten klump som komma att skulla heta Albin. och två år senare var det dags för Erik att anlända. syskon skaran var då fulländad! H=  Beben,V= Bäsen,A= Bjässen och E=Bibin.  våra första bokstäver bildar också nästan HEAVen Och jag tolkar det som att vi är en liten bit av himlen, eller som att vi inte riktigt är där ännu ;)
Jag började också spela fotboll, som jag än idag älskar. även om det inte alltid var så jäkla kul att gå till träningarna.
Till slut var det dags för högstadiet och jag började ta bussen till Bromölla, där jag gick 7-8-9. Det jag tar med mig därifrån får vara de fantastiska lärarna och ja.. det är väl det. sommaren jag fyllde 15 var jag på konfirmationsläger på Åkersberg i Höör i en månad. Och det är väl en av de sakerna jag är himla glad över att jag gjort.  Sen skulle det väljas till Gymnasiet. Och det stod mellan florist eller Fordon.. Valet var svårt och jag vet inte hur många gåner jag undrat om jag verkligen valt rätt.  Men det blev florist och där träffade jag en massa goa tjejer.  efter första året på gymnasiet slutade jag med fotbollen, provade på att dansa ett tag innan det blev Zumba. Skola var slapp men betygen blev helt OK. När jag var 17 började jag så smått dricka alcohol och minnseluckorna finns på Facebook, tack. Men jag fick då också min nya mentor Jimmy. Som kommit med många goda råd. Även dessa 3 år gick himla fort och rätt som det var, var det vår klass de ropade upp och vi sprang vrålandes ut från Österänggymnasiet och upp på sceenen och sjöng Sjung om studentens lyckliga dagar! Två veckor senare satt jag på planet till Storbritannien. Och London. Där jag nu ska bo i ett helt år. Och det är väl där jag är nu.
Jag är otroligt svag för smicker. Älskar att köra bil, lastbil i Sverige ( viktigt!) Jag har alltid rätt. Jag har ett humör som inte är att leka med, mina vänner betyder otroligt mycket för mig. Min familj är viktigast i världen. Min humor är lika torr som ett sandpapper. Jag skrattar alltid mest åt mina egna skämt om jag drar några. Tycker att det mysigaste med julen är att ligga i soffan titta på mammas fina pyntningar och titta på skidor. Umgås gärna med äldra generationer än min egen, då de oftast har vettigare saker att säga. Har en riktig vinnarskalle om det så gäller Sveriges vm match eller ett parti skitgubbe mot Albin. Har en fantasi utav bara den och kan få för mig saker som inte ens Disney him self hade kunnat knåpa ihop. Herr parfym hade jag själv kunnat bära, då jag nog anser att det inte finns mycket som slår denna underbara doft. Förutom kanske doften i garget. Har inget emot lite skit under naglarna även om det finns roligare uppgifter än att städa smörjgropen. Är utbildad i den fina tekniken röjsågning av mästaren själv ( Peter) Är helt hopplös i köket, dock kom det stora genombrottet när jag var 18 år gammal och lärde mig koka spagetti som jag tycker är fruktansvärt gott! Jag har en stor förkärlek till att umgås, träffa nya människor och ha kul, Granada är det bästa utestället jag vet då man träffar massa härligt folk och det minsann inte är en massa stafjollor där. Har nog alltid varit mer utav en pojkflicka. Kan vara otroligt tuff och stark, då jag har en del skin på näsan. Men jag gråter åt allt. Från böcker, till filmer till foton till minnen. Mina tårkanaler verkar vara kopplade till mina olika humör då jag kan stor tjuta så förbannad jag är men också stor tjuta för att jag skrattar.  Jag tror på mig själv som oftast, och sätter jag ett mål så når jag fram till det, på mitt lilla egna vis. Jag har alltid tyckt om att skriva trotts att jag själv stavar som en kratta jag  avundas de som kan konsten att skriva bra.  Ja, det är väl det man kan säga..
Stört gillar denna bilden så det ser ut som att jag 3 bast har min första fylla. Dock var det förmodligen inte jag som söp mest Midsommaren hos Kicki och Mimmi den gången ;)
*TjingTjing*
Kommentarer
Postat av: Mormor

Detta var en fantastisk historia, kändes som det var första gången när du skrev. Men jag har varit med om det mesta.

Det var en sak som jag saknade, historien om hästen. En gång när jag var i Näsum så försvann du ut genom dörren med ett stort svart skynke över axlarna, till det en hög svart hatt. Några min senare ser jag någon rusa fram mellan äppleträden med en lång käpp mellan benen.

Vad var det sa jag till Viktor, (tänk Viktors min) det är Hanna som rider häst....

Nu störtlängtar jag till söndag sen eftermiddag. MM

2011-08-12 22:58:57
Postat av: Mamma

Bäben!!!

Jag kan säga att lösa melodikrysset, läsa din blogg och böla var t.o.m lite för mycket för mig.... ;) Många...många kramar!!

2011-08-13 10:30:59
Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: